- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
17

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss — fråga dels om ljudförändringar, dels om
ändringar i böjningsform. Att ortnamnen skulle
kunna undandraga sig de "spontana"
ljudändringarna. torde icke kunna visas. Möjligen kunna
exempel ges på att dessa tränga igenom senare
i ortnamnen. Och mera kan måhända heller ej
göras troligt beträffande de utifrån inkomna
ljudändringarna. Det blir därvid främst tal om
det i senare tider överallt inträngande
riksspråksinflytandet. Förändringarna iböjningsform
däremot kunna ortnamnen lättare motstå, vare sig
<3e äro spontana eller bero på riksspråkspåverkan.
I en västgötasocken heter en hemmansdel av en viss
gård Lia (med accent som i dia); detta är bestämd
form pluralis av lid ’backsluttning’, sådan denna
form lydde i det äldre språket; numera heter
den lier(a). Sockennamnet Tuve på Hisingen
innehåller ordet tuva; men inte nominativformen, utan
böjd form, fornsv. tuvo (-o har blivit -e, men -a
kvarstår). Av denna är ortnamnet en relikt.
Det är icke så sällan som det sålunda visar sig,
att ortnamn innehålla "stelnade böjningsformer".
De följa ofta icke med i de förändringar som
böjningssystemet efter deras tillkomst undergått.

Man får trots det sagda icke överdriva
ortnamnens isolering, och den språkliga särställning denna
kan betinga. Det är nämligen ett faktum, att
ortnamn mycket ofta äro föremål för formändringar
som just bero på inflytande från andra ord och
former. Här är icke tal om de direkta
förvanskningar som ske då jordeboksskrivare
•och kartografer få husera med namnen; ty dessa
höra tydligtvis inte med till det naturliga
språklivet. Men även inom detta ske förändringar av
nyss nämnt slag. Jag tar som exempel några
naturnamn från Göteborgstrakten. Av ett Rindla

2—309-J3. Vära ortnamn.

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free