- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
18

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(ordet rindel har betytt ’åssträckning’) har delvis
blivit Ringla, säkerligen genom inflytande från den
bekantare stammen ringl- (i ringla sig). Ett
Or-mundsnäs ’näset vid sjön Ormund’ har på
lagbunden väg utvecklat sig till Ordsnäs och sedan tilf
Orsnäs (Oisnäs); därigenom inträdde ljudlikhet
med former av Olov och Olle, och nu uttalas
namnet Ol(l)esnäs (med "tunnt" /). Det finns en
mosse vars namn nu ofta uttalas Jongsvale mosse.
Den ursprungliga formen har varit Odenssvale
mosse (se närmare om innebörden s. 60). Men
sedan detta blivit Onsvale mosse, tycks ordet ljung
ha gjort sig påmint — det uttalas i orten jongfn)
— och verkat en liten uttalsändring. Ofta är det
ortnamn inbördes som på detta sätt påverka
varandras form, och detta motbevisar ju inte talet
om en viss isolering från det övriga språket.

Sådana påverkningar som de nämnda, vilka bryta
isoleringen, torde vara uttryck för den mindre
vanemässiga och "mekaniserade"
språkverksamhe-ten. De äro ett vittnesbörd om att fantasin
också kan vara med i spelet. I de anförda fallen
har den mera omedvetet och säkert oavsiktligt
knutit samman ortnamn och andra ord (eller ortnamn
inbördes). Men den kan också verka i
medvetenhetens fulla ljus. Jag syftar på de fall, då
reflekterande människor ute i bygderna stanna inför
denna tanke: ett "namn" skall väl dock inte vara
givet alldeles på måfå. Det bör vara en
anledning till att det eller det stället just fått det
namnet. Och så gripa sig fantasi och tanke an
med försöken att leta ut denna mening. Därvid
intresserar sig gemene man särskilt för sådana
namn som se en smula egenartade ut. Anspråken
på "osökthet" i förklaringen äro inte stora. Och
får man inte fram någon mening i namnformen

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free