- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
21

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofta mer än e n egenhet hos en lokalitet som har
anspråk på beaktande. Komma därtill de särskilda
händelser eller situationer som kunna ha blivit fast
knutna till platsen, så förstå vi, att vi oftast stå
utanför alla beräkningar av vilken egenhet eller
omständighet som bör fälla utslaget vid en
namn-givning. Vi få nöja oss med att psykologiskt
utnyttja det faktiskt föreliggande. Och då kunna
vi finna, att sådana egenheter som i det ovan
antagna fallet, verkligen ofta givit anledning till
namnet. Men granska vi sedan, h u r en sådan
framträdande egenhet benämnts, finna vi att
iakttagaren och namngivaren kan ställa in sig mycket
olika. Han kan benämna det lilla skäret rätt och
slätt t. ex. Knalt en eller Hallen. Men han kan ock
behärskas av sin fantasi och nämna det Kon,
Märren, Galten, Son o. s. v., allt efter som utseendet
leder hans fantasi i en viss riktning.

Vi ha alltså att skilja på direkt
benämning och indirekt benämning genom
jämförelse. I det senare fallet spelar
människans benägenhet att upptäcka likheter, och att
gruppera efter dessa, huvudrollen. Och det skall
visa sig, att denna böjelse betyder synnerligen
mycket vid namngivningen. Även motsats
uppfattningen spelar en viktig roll vid tillkomsten
av ortnamn. Ett skär heter Kråkan därför att det
ter sig särskilt svart i motsats till ett annat, som
heter Viten (namnen kunna ock ha tillkommit i
omvänd ordning). Säveån betyder ’den lugnt
flytande’ (s. 97), medan ån närmast i söder, den
nuvarande Landvettersån, längre ned Mölndalsån,
förr hetat Groda ’den lätt översvämmande’. Ibland
är det först genom att sålunda fixera det som har
framstått som motsats, som man fullt förstår valet
av namn: Son betingas av Galten. Motsatsupp-

21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free