- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
22

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattningen är ett komplement till
likhetsuppfattningen; men, såsom vi se t. ex. av namnet Viten,
den förra kan taga sig uttryck även i namn som
ge en d i r e k t karakteristik av lokalen. —• Vid
indelningen av en bygds ortnamn brukar man i
första hand anlägga andra synpunkter än den nu
berörda (jfr s. 8 f., 83). Men om man lade
huvudvikten vid denna tvedelning, så skulle man icke blott
förvåna sig över, hur stor likhetsnamnens grupp
bleve, utan man skulle sannolikt också få rik
anledning att spekulera över frågan på vilka
vägar våra ortnamn överhuvud
uppstå. Vi skola ett ögonblick dröja vid denna
senare fråga.

Om vi söka tänka oss, huru exempelvis ett
sådant namn som Långholmen uppkommit, så ta vi
nog ej fel om vi antaga, att det från början inte är
något "namn" i egentlig mening (jfr s. 5 f.). Det
har varit naturligt för traktens folk att särskilja
den ifrågavarande holmen från andra såsom "(den)
långa holmen", men allra först var detta likställt
med sådana sammanställningar som (den) bruna
hästen eller (den) stora stenen. Först sedan
beteckningen genom att ofta upprepas blivit fast,
gled beteckningen så småningom in i egennamnens
klass. Och så torde det synnerligen ofta förhålla
sig just med de direkt betecknande namnen. Man
kan därvid inte ens teoretiskt tänka sig ett
bestämt ögonblick då "namnet" kommit till såsom
sådant. Då så är, har uppkomsten av sådana namn
ur en allmännare psykologisk synpunkt sett —
bortsett från vad övergången från appellativ till namn
i sig innebär — inte stort annat att lära oss än
karakteriserande beteckningar inom språket
överhuvud. Ytterligare några exempel lämnas här på
skilda arter av sådana namn, som troligen först så

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free