Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småningom blivit verkliga ortnamn: Lunden,
Ekeby, Ugglum, äldre Uggle-hem, d. v. s. ’trakten där
det finns ugglor’, Bokenäs, Korpberget.
Den andra gruppen av namn — om vi
fortfarande hålla oss till de olika sätt varpå namn uppstå —
skulle bestå av sådana namn som uppkommit vid
ett bestämt tillfälle. Om vi t. ex. finna en holme
bära namnet Katten, och tillika, efter att ha tagit
den i ögnasikte, inse att det är bergryggens form
som framkallat namnet, så torde vi kunna säga att
detta namn tillkommit vid ett bestämt tillfälle.
Några fiskare ha, kunna vi tänka oss, tillsammans
varit ute på sjön, och så har en av dem slagits
av hur lik bergkonturen är en katt som skjuter
rygg- Så har han skämtsamt slungat fram:
Katten. Hans omgivning tyckte det där var roligt och
träffande, de togo efter — och så fick holmen heta
Katten. Ett annat fall, där upplysningarna äro
bestämda: ett litet skär utanför Tjörn har en form
som påminner om en kullvälvd båt; en
sydbohuslänning, som har den där likheten i tankarna, finner
på att vid ett besök i norra Bohuslän skoja med en
"nolhotte" (nordbohuslänning) och säga, att han
själv har "en båt" där hemma till salu. Den andre
köper den på stående fot mot en "bunntröja" (en
stickad tröja). När skämtaren — han hette
Gunnar — kom hem, skröt han med sin lyckade affär,
och skäret fick från den dagen heta Gunnars båt.
Yi böra nog inte heller i dessa fall antaga, ati
det särdeles ofta förelegat någon avsikt att ge
lokalen namn. Exempel även därpå kunna dock
påvisas redan från gammal tid. På en östgötsk
runsten från iooo-talet säges: "Hakon gjorde
denna bro, men hon skall heta Gunnars bro’’ (efter
Håkons avlidne son). Domboken för Askims härad
(S om Göteborg) av 1621 meddelar, att ett visst
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
