- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
24

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torp i Fässbergs sn insynats, och att det dädanefter
skall kallas Sjödalen. Men även eljest har
proceduren vid dessa vid ett bestämt tillfälle uppkomna
namn, varit en väsentligen annan än vid den först
nämnda gruppen. Och det är särskilt vid de namn
där en jämförelse är med i spelet, som vi måste
antaga att denna vid ett bestämt tillfälle lett till
namngivning. — Likväl gäller utan tvivel detta
momentana tillkomstsätt även om många direkt
karakteriserande namn. Om vi t. ex. tänka på de
många bebyggelsenamn som innehålla namnet på en
person, den förste bebyggaren, jämte slutleden
-stad eller -torp (Siggestad, Perstorp), så är det
rimligt att namnet (i en del fall) tillkommit
genom en bestämd akt. Denna behöver icke därför
ha varit någon medveten "döpelseakt"; särskilt är
icke detta att antaga i fråga om den tid då de
nämnda namnändelserna voro så allmänt
vedertagna, att de inställde sig av sig själva. I den
mån man bör antaga, att åbon själv varit den som
givit namnet, skulle vi väl nödgas tro på en dylik
medvetenhet; men i gammal tid —■ liksom för
övrigt alltfort vid folklig namngivning, t. ex. i fråga
om hemmansdelar och torp, där åbons namn ingår
— har det nog mestadels varit grannarna som stått
till tjänst. — Eller låtom oss ta ett namn som
Engelsmannen, som åsyftar en undervattensbåde
där ett engelskt fartyg "stött på" (namnet är en
förkortning i st. f. Engelsmansbåden). Eller
Pipeskär: namnet lär ha sitt upphov i det förhållandet,
att då prästen i Mollösund (på Orust) hållit
högmässa där, och sedan på e. m. seglade till
Hälle-viksstrand för att också där förrätta gudstjänst,
så brukade han ha rökt ut sin första pipa just vid
Pipeskär. Ha sådana namn, som ju icke äro några
"jämförelsenamn", kommit till med en gång eller

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free