- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
25

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

först så småningom? Det är tydligt att gränsen
mellan de båda uppkomstsätten för ortnamn i
praktiken ofta är svår att draga.

Med avseende på de olika
namngivningsgrunder-na, och deras vittnesbörd om vad det är som gjort
intryck på bygdens folk och hur detta uppfattats,,
äro ju särskilt de många inbördes synnerligen
olikartade jämförande namnen av intresse. Då vi
längre fram komma att rikligt exemplifiera dessa, må
det här vara nog med att — utöver ovan givna
exempel — hänvisa dit (s. 91, 104). — Något
försök att påvisa en förändring under tidernas
lopp hos vårt folks sätt att på här förevarande
område reagera och benämna, är mig veterligen icke
gjort; och det synes mig knappt troligt att ett
sådant i det hela skulle vara mycket givande.
Utpräglat drastiska namn finner man under alla tider.
På e 11 område av betydelse för namngivningen
har dock en tämligen djupgående, om ock långsam
förändring inträtt i de psykiska förutsättningarna,
nämligen där det är fråga om sådana namn som
sammanhänga med den religiösa uppfattningen av
tillvaron. Jag hänvisar särskilt till vad som säges
om "tabu" och "noa" i namngivningen s. 43. För
att överhuvud kunna genomföra ett försök till
historik på detta psykiska område, behövde man
emellertid en fylligare serie av tämligen säkert
dater-bara ortnamn än vi åtminstone hittilldags äga.

Det kan vara skäl att i detta sammanhang
framkasta den frågan, om våra folkliga ortnamn röja
någon estetisk eller överhuvud kontemplativ syn nå
naturen. Inte heller här föreligga några egentliga
undersökningar. Man skulle kunna diskutera
exempelvis de icke få namnen på Fager-:
Fager-hult, Fagerkulla, Fagerlid, Fagernäs m. m., av
vilka en del utan tvivel gå tillbaka åtminstone till den

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free