- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
27

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke heller alltid skyr den rena motsägelsen mellan
namn och "sak", visa namn som Granliden såsom
villanamn nere på skånska slätten, eller Runhällen
i samma egenskap uppe i norra Skåne på långt
avstånd från varje runinskrift. — Tidtals har det
varit fint att importera färdiga namn eller
namntyper utifrån: Frescati, Listonhill. Redan under
medeltiden träffas exempel på det tyska namnet
Rosendal (det är -en- som röjer ursprunget). Det
kan här dock vara fråga om den särskilda
procedur som fått namnet "uppkallelse". Namnet på den
ort man härstammar från, eller där man länge
vistats och varifrån man har kära minnen, eller på en
ort som eljest står för en i särskild glans, flyttar
man över på den ort där man slår sig ned, ofta
fjärran därifrån. På sådant ha vi gamla exempel.
En del av de Stockholm och Uppsala som finnas
ute i bygderna, höra säkert dit. Och det engelska
Canterbury går igen i ett västgötskt Kanterborg.
Från senare dagar känna vi igen sådant i våra
emigranters ortnamn borta i västern. Att hänföra detta
till "konstlad namngivning", är dock motbjudande,
i den mån något klander skall inläggas i termen.
Uppkallelsen är ofta en gärd av den vackraste
pietet.

Vi sade att uppkallelsen går långt tillbaka.
Månne man inte även eljest redan från gammal tid
skulle kunna påvisa en namngivning som beror på
"modet"? Vi skola längre fram närmare utveckla,
hurusom vissa namnelement äro knutna till vissa
tidsperioder. Somliga av dessa ha under sin
blomstringstid tydligen dominerat över andra typer.
Så t. ex. på vissa håll -stad, -ryd, -böda. Det har
varit "regel" att ett namn skulle bildas så eller så.
Man har omedvetet suggererats av språkbruket.
Och särskilt naturligt blir detta, där det till en

2 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free