- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
29

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppseendeväckande, välvd bergformation, det
andra är ett stort block som tjänstgör som
häradsgränsmärke. Och just det sista gäller ock om det
egendomliga flyttblocket Smörpjucken öster om
Göteborg.

Möjligen kunna dock framdeles även rätt gamla
namn dragas fram där varje saklig motivering till
namnet synes avlägsen. (Detta är i så fall ett
litet observandum vid fastställandet av en av
ortnamnsforskningens grundläggande metodiska
principer: den att de folkliga ortnamnen alltid ha en
"betydelse"; se s. 72.) I själva verket kunna vi
inom personnamnsområdet tyckas vara berättigade
att konstatera en parallell till sådant. Är det något
annat än modet som där är den normala
namn-givningsgrunden — eller en av de normala? Finns
här alls något sammanhang mellan namnet och den
benämnde? Och skulle man inte därav tidigt ha
lärt sig att sänka sina anspråk på sådant även vid
skapandet av ortnamn? Saken ter sig emellertid
något annorlunda för den som förflyttar sig till
förhistorisk tid. Personnamnen voro då mera
fyllda av kraft och mening. Om man t. ex. gav
sin son ett namn som började med Tor-, så ställde
man ock in honom i ett förhållande till asaguden.
Det var alltså snarast vad man ville, som man
då uttryckte. I stort sett var det för övrigt så,
att kraften i namnet, och den bestämmande
principen vid namnvalet, till väsentlig del föga hade
att skaffa med namnets egen rent språkliga
betydelse. Det var sättet för anknytningen till de
närmast föregående generationerna som var
huvudsaken; och denna åvägabragtes genom att den unges
namn ställdes i »allitteration» (bokstavsrim) med,
eller i ett visst variationsförhållande till, den gamles
namn, eller — senare — genom att en hänfaren helt

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free