- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
30

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 2. Ortnamnen och psykologin - 3. Ortnamnen och etnografin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enkelt med hela sitt namn "uppkallades" i den
nyfödde. I och med kristendomens seger
avtrubbades känslan för sådant, och åtminstone redan
under medeltiden ha vi utan tvivel att göra med
många fall av ganska tom namngivning. — Vid
den folkliga ortnamns givningen är dock på ett
helt annat sätt en faktisk utgångspunkt för namnet
given; och det är icke att vänta att denna genom
"smitta" från annat håll, från personnamnen, skall
ha i större mån släppts. Till sin psykiska
grundval bli ortnamnen mera besläktade med öknamnen
och vedernamnen, där det levande motivet alltid
står i förgrunden.

3. Ortnamnen och etnografin.

Det är en numera erkänd sanning, att
begreppen ras och språk — eller folk och språk — alls
icke gå parallella, i den mening att de skulle blott
utgöra olika sidor av samma sak. Raserna
uppblandas utan att språket bytes, språket utbytes utan
att rasen åtminstone i högre mån förändras. På
det förra erbjuda exempelvis nordtyskarna ett
exempel med sitt ej obetydliga slaviska inslag, på
det senare lapparna, som ehuru alls ej besläktade
med finnarna genom tidig beröring med dessa
övertagit ett finno-ugriskt språk. —■ Vi veta icke
av vad slag det språk var som Nordens första
bebyggare talade. Vore vi säkra på, att någon mera
genomgripande rasförändring icke skett i halvöns
mellersta och sydliga delar, borde vi visserligen
äga rätt att antaga, att de äldsta nordborna talat
det urspråk varur vårt eget till sist framgått. Men
den nämnda förutsättningen föreligger knappast.
Trots många och betydande inbördes avvikelser äro
de ledande antropologerna och arkeologerna ense

3o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free