- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
36

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 3. Ortnamnen och etnografin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tid. — Ännu ett egenartat uppsvenskt namn är
by- och gårdnamnet Tibble. Man har räknat 40
exemplar därav; blott tre av dessa falla utanför
Svealand, och dessa undantag kunna i ovanlig grad
sägas bekräfta det gjorda påståendet, ty två av dem
finnas på Gottland och det tredje i Finspånga län
i nordligaste Östergötland. Namnet ser ju
egendomligt ut. Dess gamla form är Thykk-bøle ’den
"tjocka" byn’ — hur detta nu närmare skall
förstås.

Att uppvisa specifikt götiska namntyper är
svårare. Detta torde ha sin naturliga grund,
särskilt när det gäller de mycket gamla namntyperna.
Det var från sydväst som överhuvud de nya
kulturströmningar, som från kontinenten nått
Norden, sedan spriddes vidare till de nordligare
bygderna. Och då medföljde ofta seden att på visst
sätt bilda ortnamn. Detta i de flesta fall utan att
någon folkförflyttning behöver förutsättas. I
ändelsen -lev, -löv (Eslöv o. s. v.) ha vi dock en
ändelse som är så gott som helt främmande för de
uppsvenska bygderna; men den når icke ens inom
de götiska landskapen långt mot norr (jfr s. 117),
— inom trängre områden i götabygderna ha
namnen på -måla och -rum stor spridning. Men vid de
förra, liksom i andra fall, kan man ha anledning att
bedöma den lokala begränsningen företrädesvis ur
lexikalisk synpunkt: det kan ju vara så, att
det i ortnamnen ingående, typbildande ordet självt
haft en begränsad förekomst. Eller
terrängförhållanden kunna betinga olika namntyper. Det
senare har säkert sin del i att namnen på -ryd, -red
’röjning i skog’ äro så ymniga i götaprovinserna,
men så pass ovanliga i de östliga mälarlandskapen.

Vår framställning mynnar alltså på denna punkt
åter ut i en varning att ur avvikelser i ortnamns-

36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free