Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 4. Ortnamnen och religionsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Bremen (omkr. 1070) en samtida skildring av de
där firade hedniska offren. Och i den närmaste
bygden däromkring träffade man Odensala,
Tors-åker, Frötuna m. fi. Sedan ortnamnsforskningen i
våra dagar börjat bedrivas mera metodiskt, har
denna mytologiska gren därav varit en av de mest
lockande. Allteftersom kunskapen om den gamla
hedniska kulten och om fornspråket vidgats, ha
också resultaten ökats, och hoppet om att genom
sammanställningar, i vilka de förmodat mytiska
namnen spela en viktig roll, vinna ökad kunskap,
har blivit allt tillförsiktligare. Man har ju haft
åtskilliga klara fall till utgångspunkt. Inför ett namn
som Odensvi t. ex., kan man ej tveka om rätten
att framställa en mytologisk förklaring; ty även
senare ledens vi pekar direkt därpå. Vi veta att
detta ord direkt betydde ’helig plats, helgedom’.
Och namnen på -vi äro många, liksom enkelt Vi
ej heller är sällsynt.
Det är av ett alldeles särskilt intresse att
sålunda i Sverige kunna åstadkomma en så fyllig
samling som möjligt av sådana mytiska eller
kultiska namn. Vi ha nämligen numera klart för oss,
att den gudavärld som träder oss till mötes i den
fornvästnordiska (fornisländska och fornnorska)
litteraturen, icke utan vidare får anses ha varit
hemmastadd också hos oss. Om detta förbehåll
redan gäller de gudar och de mytiska element som
träffas i den ur hednisk miljö framgångna
litteraturen (Eddadikterna och den äldre
skaldediktningen jämte några av de äldsta sagorna), så gäller
det än mera den systematiska mytologi som
presenteras för oss av Snorre Sturlason. Vi måste
därför med det största intresse gripa efter alla de
källor som kunna ge oss något säkert besked om
svensk gudatro. Vi ha emellertid ingen anled-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
