Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 4. Ortnamnen och religionsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning att tro på några verkligt djupgående
motsatser mellan svenskt och norskt-isländskt, och därför
kan man till en del gå tillväga så, att man med de
svenska källor som stå till buds kontrollerar
giltigheten också för Sverige av det som tydligen
gällt för Västnorden. En av de viktigaste svenska
källorna bli då ortnamnen. Visserligen äro de
upplysningar de ge i allmänhet bra torftiga och
av-bleknade; mången gång har det dock lyckats att nå
fram till vissa nya, positiva resultater, som peka
utöver vad som blott ligger i den nyss berörda
allmänna kontrollen av de västnordiska källornas
vittnesgillhet också för vårt folk, och utöver ett
därvid givet jakande eller nekande svar.
Den närmast tillhands liggande, och på sitt sätt
enklaste uppgiften är att med ortnamnens hjälp
undersöka, vilka gudar som dyrkats i vårt land, och
vilka skiljaktigheter mellan olika bygder därinom,
som kunna förefinnas. Vi skola nedan utförligare
framlägga resultaten av dessa undersökningar, och
de skola befinnas vara av betydande inresse. Men
om det exempelvis fastställts, att Odén dyrkats
inom stora områden av vårt land, så är därmed ej
givet, att hans gestalt och maktområde varit just
de, som vi äro förtrogna med från den
fornväst-nordiska litteraturen. Forskaren vill gärna söka
avlocka ortnamnsmaterialet uppgifter även härom.
Detta har skett särskilt genom att närmare
studera de kultiska ortnamnens bildning och deras
"konstellationer". I det förra hänseendet har man
velat finna en ledning i slutledens beskaffenhet:
det synes t. ex. ej vara alla gudanamn som medg-e
sammansättning med -åker; detta har ansetts tyda
på att ej alla gudar dyrkats på en helig "åker".
Namnen på -vi (liksom enkelt Vi) anses av somliga
vittna om mer eller mindre offentlig kult, gemen-
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
