Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 4. Ortnamnen och religionsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sam för ett större område o. s. v. Med avseende
åter på kultnamnens konstellationer, har man på
vissa håll ansett sig kunna ur det sätt varpå de
gruppera sig i terrängen, utläsa något också om
kultens art. På den vägen har den framstående
norske språkforskaren Magnus Olsen — och andra
efter honom — bl. a. sökt påvisa, att ett
"fruktbarhetspar", d. v. s. en manlig och en kvinnlig
fruktbarhetsgudom, vida omkring gemensamt
åtnjutit en kult grundad på den urgamla och
naturvuxna föreställningen om en manlig och en
kvinnlig princip också i naturens egen alstring: Solen och
Moder jord. Utgångspunkt för bevisningen har,
i den mån denna legat inom ortnamnens område,
varit namnpar sådana som Frösvi (som innehåller
den manlige Frö-Frey) och Frövi (som innehåller
Fröja-Freya), där dessa orter legat helt nära
varann. Om sådana iakttagelser stödjas med hållbart
bevismaterial av annan art, kunna värdefulla
resultat framkomma. Men faran ligger här, såsom
överallt där materialet är knapphändigt och
tystlåtet, i att detta "pressas" hårdare än det tål.
Vi iakttaga lätt, att en mängd av våra nutida
sockennamn bära sådana kultiskt-mytologiska
namn. Detta är ingen tillfällighet. Den segrande
kyrkan gick taktiskt klokt tillväga; den "döpte"
till kristna helgedomar de platser som redan i den
hedniska kulten voro heliga. Sålunda minskades
slitningarna vid religionsbytet. Detta senare måste
ock ha underlättats därigenom, att man i vissa
kretsar redan inom hedendomen, alltefter som odlingen
framskridit och förbindelsen med de sydliga
länderna stärkts, så småningom höjt sig till en
förandligad gudsuppfattning. Ä andra sidan var
mång-guderiet icke något ovillkorligt hinder för
anammandet av den katolska religionen med dess Ma-
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
