- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
42

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 4. Ortnamnen och religionsforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

längre dominerade då den kristna kyrkan genom
förde sin organisation i vårt land. Dessa Ull-namn
ha nämligen blott mycket sällan blivit sockennamn,
vilket däremot ytterst ofta är fallet med Odens- och
Tors-namn.

Då vi finna kultiska ortnamn som direkt vittna
om lägre, mer naturbunden kult, är detta mestadels
i naturnamn, i namn på berg, kullar, källor o. d.
Ett namn som Alvakullen (i Härryda socken öster
om Göteborg) vittnar kanske om kult av "de
underjordiska", Dise offerkälla (i Skåne) är ett
minne om den urgamla kulten om diserna, troligen
fruktbarhetsmakter — om dem vittna ock
gårdnamnen Diseberg och Disevi i Östergötland. Att
Hel-gebergei, känt t. ex. från Väster- och Östergötland,
betyder ’det heliga berget’, veta vi, men av vad art
kulten varit, kunna vi ej utröna. En mängd
platser, om vilka vi nu kunna i bygden insamla
uppgifter som tyda på att de spelat en roll inom
kulten, röja dock icke detta genom sina namn. —
Gränsen mellan sådana ortnamn som beteckna
’’högre", offentlig kult, och sådana som ånge lokala
kultorter av lägre valör, är naturligen ej fast. Och
även i naturnamn som fortlevat i skymundan,
kunna vi finna de stora gudarnas namn: Torsängen,
Odens källa m. fi. Men näppeligen skola vi där
träffa Ull eller Njord. Detta beror dock
säkerligen blott därpå, att dessa gudar tillhöra det äldre
skiktet, och att de rena naturnamnen ofta ha
kortare livslängd än de naturnamn som tidigt blivit
bebyggelsenamn (Ulltuna o. d.); jfr s. 141.

Det finns en särskild grupp ortnamn varigenom
vårt folks religiösa föreställningar taga sig uttryck,
utan att dessa namn därför sjäva ånge kultplats.
Jag avser sådana namn, vilkas tillkomst
sammanhänger med föreställningen om att det är en fara

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free