- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
43

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 4. Ortnamnen och religionsforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förbunden med att nämna vissa personer och ting
vid deras rättframma, till vanligt människospråk
hörande namn. Även inom vårt folk ligger djupt
rotad känslan av att det finns sådant som språkligt
sett är "tabu". Man väljer då ett annat ord i
stället, som förmenas vara mera på sin plats, och man
har — fortfarande i anslutning till den från
primitiva folk hämtade terminologin —• kallat detta ord
eller uttryck "noa". — Det kan synas vara flera
och delvis rätt motsatta motiv som ligga bakom
detta val av ett annat uttrvck än det direkta. Men
de tyckas alla kunna hänföras till tron på na
m-n e t s makt. — "När man talar om trollen, så
dansa de i farstun." Nämner man tanklöst en
personligt fattad makt, så infinner sig kanske denna
och fördärvar ens förehavande eller allmänna
välbefinnande. Björnen får smeknamnet Nalle,
vargen Giillfot eller åtminstone det indirekta Gråben.
Vid viktiga förehavanden är det bäst att helt tiga;
men skall man äntligen nämna sådant varav man
på något sätt i den situationen beror, så uttrycker
man sig indirekt. Abborren får kanske heta
skomakare, när man fiskar; kvarnen, som man
använder som riktpunkt på sjön, får därvid hos
syd-ölänningen heta mölla (detta är det ålderdomligare
ordet, som undanträngts av kvarn’). Måhända har
sedan denna rädsla för det direkta uttrycket något
urvattnats, och spritt sig även till idékretsar
dälden egentligen ej hör hemma.

Det kan tyckas vara fråga om en annan grund
till valet av ett indirekt ord, då detta sker därför
att det just är detta som är det mäktiga ordet, det
som har magisk kraft. Gudar och andra
andemakter tänkas nyttja andra ord än dödliga människor;
men kunna dessa få tag i de orden, så följa makt
• och lvcka med dem. Också här stå vi alltså dock

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free