- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
46

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 5. Ortnamnen och bebyggelsehistorien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För att i det sistnämnda hänseendet komma till
verklig klarhet, måste man först och främst
förfoga över några metoder att finna fasta
punkter inom bebyggelsenamnskronologien. Men detta
har sina särskilda svårigheter. Det hjälper
nämligen blott i vissa fall, om man — t. ex. på
arkeologisk väg — kan utröna t. o. m. ett rätt stort
antal bebyggelsers ålder. Detta är nämligen
blott då en säker grundval för fortsatta
bebyggelsehistoriska slutsatser med gårdnamnens hjälp, när
man har visshet om att bebyggelsen själv och dess
nuvarande namn tillkommit samtidigt. Men denna
visshet kan man i gynnsammaste fall ha endast då,
när själva namnet utsäger att det åsyftar
bebyggelse. Detta senare är t. ex. fallet med namnen
på -by. I ett utomordentligt stort antal fall säger
gårdnamnet tvärtom klart ifrån, att det i första
hand åsyftat ett berg, en dal, en äng, en sjö o. s. v.;
den bebyggelse, som någon gång senare —
naturligtvis på i skilda fall mycket växlande tidsavstånd
från namnets tillkomst — uppstod på platsen,
har övertagit den naturliga lokalitetens namn. Ett
namn som Svartsjö kan tjäna till belysning.
Låtom oss å andra sidan tänka oss, att man tvärtom
kunde finna vägar att i dylika fall bestämma just
själva namntypens ålder — t. ex. vid
namnen på -lösa, vilka allmänt anses egentligen vara
naturnamn. (Själva denna tanke förutsätter, att
namntypens brukbarhet vid nya namns bildande,
dess produktivitet, verkligen varit begränsad till
en viss tidrymd; detta antagande får inte göras
lättsinnigt, men torde redan i vissa fall ha
framgått som åtminstone hypotetiskt berättigat; jfr s.
153 f.) Men om man då har lyckats fastställa
namntypens ålder, så vinnes därmed icke omedelbart
några resultat för bebyggelsehistorian.

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free