- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
51

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 6. Ortnamnen och historien - 7. Ortnamnen och naturforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mot de fornisländska rekkr (jfr s. ii) och pegn,
därom behöva vi nog ej tveka, och därmed ha vi
naturligtvis också en aning om betydelsen —■ det
senare ordet förekommer för övrigt också på
svenska runstenar. Vi veta, att båda orden syfta på
antagligen högtstående, frie män, som haft med
krigstjänst att skaffa (detta gäller åtminstone
"rinkarna"). Då Rinkeby och Tegneby på ett par
håll förekomma helt nära varandra, kan man sluta
till, dels att antagligen någon organisation här
speglas, dels att de båda grupper av frie män som
här omvittnas, icke haft samma uppgift och
ställning. Förhållandena vid det bohuslänska Tegneby
på Orust kunna tyda på att "/egnarna" varit
sammanslutna till något gille, och då har man måhända
skäl att erinra sig de fornengelska /egna-gillena.

Om den centrala myndighetens uppgifter ute i
de skilda distrikten erinra ännu de många Husaby.
Där tycks konungen själv eller hans
ställföreträdare ha haft sitt centrum, och hus syftar
säkerligen här som eljest i gammal tid på fast borg eller
stenbyggnad. Man har försökt att delvis just med
ledning av "husabyarna" utröna den forntida
distriktsindelningen.

Här kan också erinras om det mångdiskuterade
namnet Birka, vilket förvisso, i likhet med
åtminstone åtskilliga av orterna med namnet Björkö,
betecknat medelpunkter för den forntida handeln
vid kusterna. — Men därmed beröra vi periferin
av det som i detta kapitel skulle exemplifieras.

7. Ortnamnen och naturforskningen.

Det har förut berörts, hurusom grund för
ort-namnsgivningen ofta är att söka i egenheter i
terrängen, alltså i topografiska egenheter. I anslut-

5i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free