- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
54

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 7. Ortnamnen och naturforskningen - 8. Ortnamnen och bygdeforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bergs geografiska handlexikon) ger oss en
ungefärlig kontur av djurets gamla spridningsområde
hos oss.

8. Ortnamnen och bygde forskningen.

Det skulle nog låta sig göra att peka även på
andra områden än de nu berörda, där ortnamnen
kunna få betydelse som material i kultur- och
naturforskningens tjänst. Stundom kan det bli fråga
om helt speciella ting. Sålunda ge ortnamnen ett
förträffligt, ännu blott delvis utnyttjat material
att bestämma de olika bygdernas och ■—•
allteftersom en pålitlig datering blir möjlig — de olika
tidsperiodernas personnamnsskick; ty de
personnamn från äldsta tider som bevarats åt oss i
ortnamnen, särskilt i bebyggelsenamnen, äro
ofantligt mycket talrikare än de som framträda i andra
äldre källor. Jfr om sådana ortnamn s. 119, 126.
—• Om äldre tiders järnhantering vittna t. ex.
Osmundsberg i Dalarna samt de på några ställen
kvarlevande gårdnamnen Järnblästen, Järnblåst.

En god del av de olika, här ovan för klarhetens
skull isärhållna synpunkter, genom vilkas
anläggande ortnamnsforskningen kan vinna resultat av
värde för kännedomen om land och folk, kunna
förenas under den vidare synpunkten: vilken uppgift
tillkommer ortnamnsforskningen inom den b y
g-deforskni ng, som nu med allt större iver
bedrives? Det är riktigt, att den enskilda bygden ses
som en organisk enhet. Ju längre tillbaka i tiden
vi komma, ju mer voro bygderna samhällen som
levde på något gemensamt säreget, vari andra
bygder icke hade del. Detta förhållande utesluter icke,
att man ständigt mottog intryck utifrån; dessa
inarbetades i bygdekulturen, och inte minst samspe-

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free