Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 8. Ortnamnen och bygdeforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
let mellan det hemmavuxna och det utifrån
mottagna är av intresse.
Tar man upp den enskilda bygden till
utforskning, blir det ej längre naturligt att se ortnamnen
i denna bvgd såsom något helt för sig självt. De
bli ett medel, och för visso ett ingalunda föraktligt
medel bland andra, att belysa bygdens kultur. —
Man kan dock icke begära av den mer typiske
bygdeforskaren, den som av kärlek till en speciell bygd
söker sprida ljus över denna, att han skall besitta
den för ortnamnens tydning nödiga
språkvetenskapliga skolningen. Därför blir det så mycket
angelägnare, att i stället ortnamnsforskaren ex
pro-fesso lämnar något annat och mer än nakna —• och
i bästa fall rent etymologiskt riktiga —
upplysningar om vilka ord som ingå i de enskilda
ortnamnen. Han måste, med utgångspunkt i det uppslås:
som namnets form erbjuder, söka sig tillbaka till
så att säga det levande faktum som givit namnet
dess upphov. Detta kan vara ett alltjämt
fortbe-stående faktum — en terrängegenhet el. dyl. —, det
kan ock vara av övergående art, och då antingen
ligga i det nyligen förgångna eller i långt avlägsen
tid. I de båda senare fallen har namnforskaren,
om han direkt vill tjäna bygdeforskningen, att
framställa ortnamnet som en bevarare av
"folkminnen"’, som dessförutan mer eller mindre säkert
vore hemfallna åt glömskan. Men för att kunna
detta, måste han stå i nära kontakt med den bygd
vars namn han behandlar. Han måste detta både
för bygdeforskningens och för
ortnamnsforskningens egen skull, i den mån denna senare tänkes
som en mer fristående disciplin; ty blott om den
psykologiska grundvalen för namngivningen i en
så stor mängd ortnamn som möjligt blir
tillförlitligt klarlagd, har man en fast grundval vid för-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
