Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 8. Ortnamnen och bygdeforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med stor sannolikhet kunnat skalas ut ur
gårdnamnet Vrestaby. Sjön ifråga heter nu Östersjön, ett
exempel bland otaliga på hurusom sjöarna i
senare tid bytt ut sina gamla direkt karakteriserande
namn mot ganska intetsägande, som vittna om att
intresset för det individuellt säregna i naturen
avtagit. Med den nämnda Östersjön är den
nuvarande Nordsjön förenad genom ett sund. På
omvägar har det kunnat göras troligt, att även
Nordsjön en gång burit ett annat namn, nämligen
Ormund(e), som måhända betyder ’Orm-sjön’, och
i alla händelser till bildningssättet bör jämföras
med sjönamn som Asunden, Berglinden m. fi.
Som prov på de psykologiska motiven till
namngivning kan det här blott bli tal om att
nämna några mer egenartade fall; dessa äro alltså icke
valda med tanke på att de skola vara
representativa för hur ortnamn mestadels tillkomma. Jag
nämner några "jämförelsenamn": Yxnögat, d. v. s.
’oxögat’, är namn på en liten tjärn, Baketråget på
en avgränsad vik av egenartad form, Båten ett nu
försvunnet namn på ett berg, vars konturer
tydligtvis framkallat namnet (jfr Gunnars båt s. 23);
och Byxorna nyttjas som benämning på en
byx-formigt kluven åker. Det intressanta namnet
Hjälmhatten har avhandlats s. 11.
Etnografiskt givande ortnamn kunna från
ifrågavarande område blott presenteras i den mån
vi hålla oss till folkbruk och folkdiktning. I det
förra hänseendet begagnar jag tillfället att fästa
uppmärksamheten på häradets representanter för en
mängd förut vantolkade västsvenska namn som rätt
tolkade ånge att platsen begagnats vid rötningen av
lin. Man sänkte som bekant ned linet i en tjärn
eller mosse. Lin heter på västsvenska hör, och
det är en hel grupp med namn Hör-säcke-, Hör-
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
