- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
58

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 8. Ortnamnen och bygdeforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

socke- (o. d.), d. v. s. Hör-sänke-, som åsyftas;
t. ex. Hör säcketjärn. Om Skrifdjestenen berättas
en sägen, som just tagit gestalt i namnet. Det är
fråga om ett stort gnejsblock strax invid en
landsväg. Stenen har, säges det, långt uppe ifrån
Helgereds skog skridit dit där den är nu; nu har
den inte långt kvar till Landvettersån, och
kommer den en gång över denna, så skall världen
förgås. Helt originella sägner skall upptecknaren
inte vänta sig. I det sist anförda fallet kan
sägnen emellertid ha haft en realare utgångspunkt än
vanligt: det är ej osannolikt, att stenen av vårflödet
någon gång i jämförelsevis sen tid förts ned från
bergen i norr.

Minnen om gamla tiders religion kunna ej
vara talrika i en så pass ung bygd som det här till
större delen är fråga om. I Landvetterbygden ha
vi det egenartade lilla Helgeberget (’det heliga
berget)’ strax vid kyrkbyn. Härrydabygden är
ännu yngre. Något bevisligen hedniskt namn kan
där heller ej företes; i Kyrkebacken på Härryda
gårds mark —- och i de omständigheter i övrigt
som äro knutna just till den orten — torde
emellertid platsen för en eljest okänd kyrka, äldre än
den nuvarande rätt närbelägna, kunna spåras.

Det bebyggelsehistoriska momentet
får också här anstå tills själva grundvalarna för
denna art av ortnamnsforskning granskats (s. 133
ff.). Ingen skall dock kunna förneka, att de
relativa gårdnamnsserier, varom de flesta äro
ense, med framgång kunna avläsas i häradets
gårdnamn, och att bebyggelsens gång i vissa
huvuddrag-bär kan fastslås. Men för de äldsta tiderna är
materialet knappt. Och så blir frågan: vilken tid
åsyftas med dessa ’’äldsta tider"?

Historiska ortnamn av större räckvidd ha

58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free