- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
59

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 8. Ortnamnen och bygdeforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

redan exemplifierats ur häradets namnskatt (s.
48). Lokalhistorien har naturligtvis fått flera
händelser och fakta på detta sätt "petrificerade" i
namnen. De berättelser — bortsett alltså från helt
dimmiga antydningar, liksom naturligtvis från
påtagliga fantasifoster — som man på denna väg
ännu kan få, åsyfta händelser som tydligen ej ligga
särdeles långt tillbaka. Och det är åtminstone icke
min erfarenhet, att vid ortnamn fästa berättelser
skulle vara bättre skyddade mot förgängelse än de
som leva helt fritt, varken så att de äro
detaljrikare eller så att grunddragen leva längre.
Men det är lättare att få fram berättelser av
det förra slaget, och därför bör man
uppmärksamma dessa lokalhistoriska ortnamn. En sten vid
en stig långt uppe i skogen heter Stråk-Olas sten,
och man vet att en stackars luffare — Stråk-Ola
betyder just ’kringstrykare-Ola’ — satt och dog
där. — Strax invid en av mangårdarna i
Slapper-liult finns en plats som heter Larses tomter.
Dylika namn äro ju otroligt vanliga; i detta fall visste
man att berätta följande: Då den gamla
gårds-byggnaden i samband med laga skiftet övergavs,
ville gamle Lars ej flytta med, utan bodde kvar.
Traditionen har kunnat kontrolleras i handlingar,
och den har visat sig väsentligen riktig.
Händelsen passerade 1833. — Några "lider" på
landsvägen genom Landvetters socken kallas
Smörjeli-derna, och anledningen uppges vara den, att de
smålänningar som åkte in till Göteborg, förr
stannade och smorde sina vagnar där; de hade ännu
hjul utan ekrar, och bara tjära att smörja dem
med, och detta väckte sådant löje hos de
nymodi-gare sävedalingarna, att de förevigade det i
backarnas namn. — Jörgeknalten lär ännu för långa
tider få vittna om ett ruskigt mord som begicks

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free