- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
60

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 8. Ortnamnen och bygdeforskningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på platsen år 1874, och för vilket en viss Jörgen
anklagades; det äldre namnet på berghällen,
Söd-hall (’får-hällen’, av västsv. sö(d) ’får’),
förekommer ännu därjämte. —- Ett berg har fått namnet
Rågagömman därför att stulen råg en gång gömts
där. — Ett sådant namn som Skiftö kan föranleda
åtskilliga gissningar — som bortfalla då man
ställes inför den enkla förklaringen ur folkets egen
mun: den lilla ön låg halvvägs i Yxsjön för dem
som båtledes färdades från Benareby och Hvitan
till Landvetters kyrka; och därför skiftade man
roddare där.

Av de
topografiskt-naturhisto-r i s k t givande ortnamnen skall jag blott
exemplifiera den naturhistoriska gruppen — den
topografiska är ju överallt dominerande, men verklig
betydelse för bygdeforskningen får den först då den
vittnar om förgångna fakta (s. 51). Och jag
skall blott peka på några mer egenartade.
Fjä-(deJrhanehallarna vittna om att man där förr i
världen sköt tjäder (fjär-hane) med bloss. På tre
ställen träffas oberoende av varandra namn som
visat sig innehålla en förled Odenssvale-, och som
därigenom vittna om odenssvalans, d. v. s. den
svarta storkens, häckplatser; denna fågel anses inte
ha häckat här på de senaste 100 åren. Ett
försvunnet Ammersandfen) i Partilie har tvivelsutan till
förled växtnamnet amur (av franska amour
’kärlek’), varmed här åsyftas ett välluktande gräs, om
vilket Linné just från Göteborgstrakten berattar,
att "Bondepigorna" sålde det i staden "i små qwas-

tar–at hänga up i husen, för behagelig lukt,

eller ock för handqwastar, at lukta på". Detta gräs
har alltså vuxit (och väl plockats) där.

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaort/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free