- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
63

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 1. Vilken namnform är pålitlig?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fråga om samma orsaker till förvanskning:
likartade namn influera, skrivaren vill söka
begrip-liggöra ett namn som ser konstigt ut, o. s. v.; men
därtill komma felläsning av otydlig handstil
och felskrivning genom ovarsamhet, vilken
senare särskilt i äldre tid kan ha sin psykologiska
grundval i likgiltighet för vilken språkform som
kommer på papperet, blott vederbörande förstår
vilken ort som åsyftas. — Vid namn som meddelas
i tryck, t. ex. på kartor och sjökort, tillkomma ej
sällan rena korrekturfel.

Några exempel må belysa det sagda; det må
därvid lämnas oavgjort på vilket stadium i den
skriftliga traditionen den exemplifierade vanställningen
skett.

Att hålla isär de primära hörs elfelen från
andra fel är i fråga om äldre tiders uppteckning
rätt svårt. Måhända föreligger delvis sådant fel
då de bohuslänska "bådar" (klippgrund i
vattenbrynet) som på dialekten uttalas Breliowen och
Halowane (båda med "engelskt" w, det senare med
"tjockt" l), vilka betyda Bredhögen, resp.
Hårdhögarna, på sjökortet kallas Bredungen och
Halungen; man kan ha missuppfattat det egenartade
w-ljudet. (Ett "äkta" Bredungen vid Kungälv kan
ock ha inverkat.) —■ Försök att i riksspråksskrift
tvinga in former med svårbetecknade ljud kunna
särskilt då resultera i felformer eller åtminstone
vilseledande former, när det äkta uttalet har sådana
ljud som "tjocka" l, n, d, t o. d. Skrives ett tjockt
l med l, läser den riksspråkstalande ut det med
vanligt "tunnt" l, och han anar kanske alls ej att detta
l i dialekten kan vara uppkommet av rd; jfr
Halungen nyss och ytterligare t. ex. Fjolbåden i
Bohuslän, där förleden rätteligen är fjord. Ett
sådant fall är ock stadsnamnet Åmål, äldst skrivet

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaort/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free