- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
65

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 1. Vilken namnform är pålitlig?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det något slappa uttalet av i har jämnat vägen.
Men ’röjningen’ och ’rönnängen’ ge ju inte precis
samma mening! Exemplen på vad här beröres
överflöda.

Det skulle återstå att belysa, hurusom enskilda
namn kunna vridas på sned därför att skrivaren
råkar känna till ett som låter något så när lika.
Flahall i Härryda socken öster om Göteborg
skrives stundom och alltjämt på Generalstabens karta
felaktigt Flahult. Det senare är ett vanligt namn
på andra håll. Socknarna Härryda och Partilie i
samma, nämligen Sävedals, härad ha tills nu haft
var sin by Skulltorp. En undersökning har visat,
att de etymologiskt riktiga formerna äro olika
för de båda namnen. Skulltorp i Härryda är ett
gammalt Skårtorp, men det andra namnets rätta
form är Skultorp (varav Skulltorp); och detta
senare namn har hos skrivarna helt utträngt det förra
— i själva verket tyckas de båda byarna ha
sammanblandats i källorna. —• Ett i vårt land
vida spritt namn är Lövsta(d). Detta innehåller
åtminstone i det vida övervägande antalet fall alls
icke något -stad; det är fråga om ett utdött ord
löst, plur. löstir eller löstafrj, med betydelsen
’öppen terräng, glänta’. Men i vissa former kom
namnet att sammanfalla med former av äkta stat c
namn, och då konstruerades till en början ett Løsta.
Men det där Lo- såg besynnerligt ut; det blev vida.
begripligare med Lov- — det är alltså subst, löv,
n., som har attraherat Løsta. Denna ombildning
skedde först i enstaka representanter av namnet,
tidigast är Lø[sta anträffat 1346; sedan griper den
så småningom genom "smitta" hos skrivarna det
ena Lösta efter det andra, så att vid slutet av
1600-talet samtliga ha ombildats — utom det gutniska
Lojsta, som genom säreget gutnisk ljudutveckling

5—30923. Våra ortnamn.

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free