- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
71

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 1. Vilken namnform är pålitlig? - 2. Hur tydes ett ortnamn?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tigbilc, så har man naturligtvis hjälp av att man
av ett på annat håll beläget Tibble känner
ålderdomligare former, t. ex. Thykbyle (jfr anf. s.). —
Men en fara lurar här på den oinvigde: det är icke
sagt att samma nutida form på skilda håll alltid
har samma ursprung. Virestad i Värend kommer
av ett Wighirstadha (1399) och innehåller
mansnamnet Vigher (isl. Vig-gcirr), men Virestad 1
Skytts härad i Skåne skrevs 1359 Wikærstadhcc
•och innehåller namnet Vikar. De båda Limmerhult,
det ena i Östergötland, det andra i Sävedals härad
i Västergötland, se ävenledes ut att ha olika
ursprung.

2. Hur tydes ett ortnamn?

De fall äro många, där materialet inte medger
att säkert fastställa en grundform. Men där detta
låter sig göra, kommer nu turen till själva
tydningen. Då måste det genast betonas, att om redan
fastställandet av den riktiga grundformen i mera
kvistiga fall fordrar språkhistorisk skolning, gäller
detta i än högre grad om tydningen. I själva
verket få dessa båda stadier blott i sådana fall
betraktas som skilda, där den rätta namnformen med
ofrånkomlighet tvingar sig på tolkaren. Eftersom
den eljest ofta fastställes genom ett val som
kräver förtrogenhet med språkets förändringar, är
redan därvid ett stycke tydning med: man ratar vissa
grundformer, som tyckas erbjuda sig, av den grund
att de i jämförelse med andra synas ge dålig
mening.

Här kan det vara skäl att som en i både
språkpsykologi och erfarenhet grundad sats understryka,
att verkligen alla ortnamn ha en
betydelse. Därmed bestrides, att vi behöva räkna

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free