- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
75

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 2. Hur tydes ett ortnamn?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

står främmande för förleden, så får man "slå" i
dialektlexika — än bättre naturligtvis skaffa sig
levande förtrogenhet med ortens mål. Vid
sökandet i ordböcker efter ett ord som både med hänsyn
till form och betydelse kan komma i fråga, bör man
fästa stort avseende vid de geografiska uppgifter
om ordens spridning som där meddelas: man bör
icke eller endast med största försiktighet åberopa
ord som blott äro antecknade från långt avlägsna
bygder. Detta gäller särskilt med avseende på
namn som icke kunna vara av mycket hög ålder —
vid urgamla namn är man däremot både befogad
och ofta nödgad att söka sig om ganska vida (jfr
s. 11 f.), försåvitt ej en tilltalande anknytning
erbjuder sig på nära håll. Salelyckan visar sig
innehålla en västsvensk form sal (med "öppet" a och
tjockt l) av trädnamnet sälg (i det inre av
Västergötland heter trädet sald, med tjockt d). — En
oförberedd östsvensk feltolkar lätt de många
västsvenska namnen med ett -are- i
sammansättningsfogen. Och inför ett namn som Stenarebäcken står
han nog rådvill beträffande detta -are-.
Förtrogenhet med bygdemålen lär honom, att -are- är en
i Västsverige ytterst vanlig tillsats — på vars
uppkomst här ej kan ingås — utan egen betydelse.
Den förekommer ej bara i namn; man säger t. ex.
skenarevane ’vana att skena’, laarfe)åker ’åker vid
ladan’. Stenarebäcken är alltså helt enkelt
’stenbäcken’, Lackarebäck vid Göteborg (fördärvat till
I.agklarebäck!) ’bäcken som "lackar", d. v. s. sila1"
fram ur marken’. — Om en gammal landsvägskrog
heter Betala, så ledes den något erfarne tolkarens
tankar i en viss riktning; detta även om namnet
nu uttalas Betala (med tonvikt på första stavelsen)
och betecknar en vanlig gård. Det har nämligen
visat sig, att krognamnen utefter allfarvägarna ofta

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free