- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
76

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 2. Hur tydes ett ortnamn?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äro "imperativiska", d. v. s. innehålla en befallning
eller uppmaning till den vägfarande. Exempel
därpå äro de skånska Bia litet, Kall in’an, eller de
västgötska Pusta (delvis blott åsyftande ett
rastställe) . I det man sålunda åberopar analogin
med benämningar på orter som tillhöra samma
betydelsekategori, kan man tryggt fatta Betala såsom
från början innebärande en uppmaning till
värdshuskunden att betala. — Det sista namnet och dess
gelikar innehålla nog en portion humor. Vid
likhetsnamnen (s. 2i f.) får man ännu oftare räkna
med detta; t. ex. då en liten flik land (en "kile")
vid buktningen av en å kallats Lammörat.
Viktigast är här att fästa sig vid, att fantasin spelar
på ett friare och hänsynslösare sätt än
"kulturmänniskan" finner fullt naturligt.

De senast givna exemplen ha avsett att belysa
vissa regler som den metodiskt arbetande
ortnamnstolkaren bör ha i minnet. De mynna ut i
den regel om vikten av kunskap om namnets lokala
betingelser, som redan tidigare (s. 55 f.)
framhållits. I många fall kan man väl utan sådan kunskap
nå fram till en rent etymologiskt sett riktig
tydning, och därigenom gagna språkvetenskapen; och
likaså kunna dessförutan vissa allmänna spörsmål
lösas, ehuru också därvid den rätta musten
kommer att fattas. En verkligt levande belysning får
namnet ej utan kunskap om saken.

Den som vill tolka folkliga namn, måste kunna
leva sig in i folklig fantasi och
tankegång. Man måste t. ex. förstå att det
kan ligga nära till hands att beteckna ett
vattendrag) som ’det motspänstiga, bångstyriga’ (ex. s.
89, 92); eller att vid berg- och näsformationer av
visst slag utan varje omoralisk sinnesart tänka på

76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free