- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
79

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 3. Ortnamnsforskningens källor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

byarna och gårdarna omtalade. Skattelängder och
jordeböcker från medeltiden finnas blott
sporadiskt. Det är först när man kommer till de f u
11-ständiga jordeböckernas tid omkr.
1540 som man kan hoppas finna alla verkligt gamla
bebyggelsenamn. Men dessa urkunder ligga ännu
mestadels otryckta i Kungl. Kammararkivet (i
Riksarkivet) i Stockholm; av de senare
jordeböckerna finnas dock oftast ex. även i de lokala
landsarkiven. I jordeböckerna finner man bvar och
gårdar upptagna socken för socken. Av stort värde ära
också särskilt de äldsta mantals- och
tiondelängderna, vilka ävenledes förvaras i
Kammararkivet; man har större säkerhet för att här
träffa former som ha hemul ute i orten. An mera
gäller detta om domböckerna, där
rättsförhandlingarna på häradstingen protokollförts. Och
här träffas ofta även rikligt med naturnamn,
särskilt i samband med redogörelsen för
gränsläggningar och gräns- och ägotvister. Men tyvärr kan
man omöjligen i dessa senare, ävenledes på några
undantag när otryckta handlingar, veta, vad man
kan finna och var man närmare bestämt kan finna
det. Materialet kan alltså inte på allvar
tillgodogöras på annat sätt än genom att man går igenom
och excerperar hela serien av år för år svällande
domböcker (åtminstone intill ett visst datum); men
detta är ett rätt krävande företag, även om man
begränsar sig till ett enskilt härad. Domböckerna,
som gå tillbaka till början av 1600-talet, förvaras
i hovrättsarkiven och landsarkiven, vilkas serier
åtminstone ibland komplettera varandra.

Av övriga texturkunder av intresse må det vara
nog att nämna kyrkböckerna. För vissa
socknar kunna de gå tillbaka ända till 1500-talet.
Jämte mantalslängder har man särskilt skäl att an-

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free