- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
80

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 3. Ortnamnsforskningens källor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lita kyrkböckerna för namn på torp och
lägenheter. Även husförhörslängder göra härvid
tjänst. — Den som har intresse av att skaffa fram
allt överhuvud tillgängligt namnmaterial för en
viss bygd, skall sedan alltid finna ytterligare
åtskilliga slags urkunder att rådfråga.

Som en särskild grupp inom materialet är det
skäl att nämna kartorna och därmed
sammanhängande "handlingar’’. Härvid tänkes då särskilt
på äldre bygdekartor och hemmanskartor. De
senare, av vilka de äldsta äro från 1630-talet, ha
tillkommit i anledning av lantmäteriförrättningar;
från och med 1757, då storskiftet infördes,
sammanhänger deras tillkomst till stor del med de
olikartade former av "skiften" som den svenska jorden
undergått. Namnrikedomen i lantmäterihandlingar
är högst växlande: de äldsta kartorna ha vanligen
relativt få namn, skrivna på själva kartan, de
yngre ha mycket ofta inga namn alls på kartan,
men så många fler i den medföljande
"beskrivningen", vilken dock i vissa slags lantmäterihandlingar
står i sådant förhållande till kartan, att de med
namnen åsyftade orterna kunna vara svåra att
återfinna. Även pålitligheten hos namnformerna är
synnerligen olika. Av varje skifteskarta med
tillhörande beskrivning finnas oftast flera exemplar;
originalet finnes i regel i det lokala
lantmäteri-arkivet, och detta bör då helst anlitas. — Det blir
naturligtvis för naturnamnen som kartorna ha sitt
egentliga intresse. Men många bli de namn av
denna kategori, för vilka överhuvud ingen (äldre)
skriftlig form står att uppdriva. Det måste då bli
tittalsformen i bygdemålet som ensam blir
utgångspunkt för tolkningen.

Ovanstående må särskilt vara sagt för den som,
utan att själv vara språkman, vill bidraga med att

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free