- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
85

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - A. Naturnamn - 1. Hav, fjärdar (fjordar), sjöar, tjärnar, vikar, sund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

raka sträckningen från Skagen’, nämligen söderut

— ty namnet betecknar i äldre tid väsentligen
detsamma som nuvarande Kattegat. Det senare
namnet är utan tvivel från början ett skämtnamn, som
betecknar den smala passagen mellan reven såsom
’ett "gatt" som är så trångt att bara en katt kan
slinka in’.

Våra fjärdar eller — för att tala västsvenska

— fjordar (ordet bör uttalas med "slutet" o
som i bord, icke med å-ljud) ha i gammal tid utan
tvivel i ganska stor utsträckning haft självständiga
namn, och alltså icke blott namn sådana som
Saxarfjärden, Kanholmsfjärden i Stockholms
skärgård, Hakefjorden öster om Tjörn, där namnet
utgår från ett annat, färdigbildat ortnamn
(Hakefjordens namn är bildat till Hakenäset). Vi kunna
våga sluta detta av de många fjordnamn i Norge
som gamla källor bevarat åt oss; många av dessa
namn leva kvar ännu, men då ofta icke som
fjordnamn, utan som namn på den omgivande bygden:
Ofoten, Hardanger, Stavanger m. fi. Det är
topografiskt sett lätt begripligt, både att de långt
inskärande och skarpt avgränsade norska fjordarna
oftare än de svenska, öppnare fjärdarna
karakteriserades med egna namn, och att bygderna, som i
förra fallet lågo på ömse sidor eller i fjordarnas
botten, övertogo dessa namn och därigenom
bevarade dem. Därför böra vi i Sverige i första hand
vänta oss gamla fjordnamn vid norra delen av vår
västkust — där vi förresten med åtminstone lika
rätt kunna tala om norska fjordnamn —, och
därnäst i Norrland, eller eljest där vi finna fjärdar
av den typ som närmar sig begreppet vik.

Ett västsvenskt fjordnamn lever ännu kvar i sin
urgamla funktion i namnet Gullmaren. Även om
denna form till en del kan förstås som en senare

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaort/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free