- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
88

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - A. Naturnamn - 1. Hav, fjärdar (fjordar), sjöar, tjärnar, vikar, sund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

del dithörande namn, som nu ligga dolda i namn
på bygder.

Lyckligare äro vi ställda i fråga om s j ön a
m-n e n, ty över dem finnes en stor monografi av
professor Hellquist. Uppgiften har av denne förf. i
huvudsak begränsats så, att han söker tvda alla de
sjönamn, som icke genom ett tillfogat -sjö, -tjärn
el. dyl. direkt ånge sig såsom sådana. Den stora
mängden av namn på -sjö, -tjärn beteckna s m ä
r-r e sjöar, vilka fått namn — eller åtminstone sina
nuvarande namn — i jämförelsevis sen tid.
Det är alltså just de äldsta och mest svårtolkade
namnen med vilka Hellquist tagit itu. Vi skola
här till en början dröja något vid de största
sjöarnas namn, därför att allmänheten i fråga om
dem har de största anspråken på vägledning.

Vänern (Vænir år 1240) betyder med stor
sannolikhet helt enkelt ’vatten, sjö’, och beträffande
Vättern, i gammal tid Wetur, Wætor, är denna
samma tydning fullt säker; den senare ordstammen
är uppenbarligen släkt just med ordet vatten, den
förra (i Vænir) har däremot ej efterlämnat några
säkra släktingar i det litterära språket. Mälaren,
äldst Mælir, brukade man förr allmänt hänföra til!
stammen i ordet mal ’sandbank’ (i Målen vid
Hälsingborg, Malstrand, nu Marstrand m. fi.), och
alltså översätta ’sjön med sandbankarna’.
Benämningen vore knappast träffande. Därför är det
troligare, att man med Hugo Pipping bör förbinda
namnet med isl. malr ’säck, påse’ och översätta ’den
säckliknande sjön’. Formellt sett lämnar Mälaren
ett exempel på hurusom den spridda
önamnsändel-sen -ären har trängt in i namn där den från början
ej hör hemma. Detsamma finna vi vid Jälmaren.
Innan vi tolka detta namn, påpeka vi att Snorre
Sturlasson kallar Mälaren för Lggrinn. Namnet är

88

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free