- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
100

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - A. Naturnamn - 2. Vattendrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

der mellan den ånamnsstam Okl-, som ingår i
Ockelbo i Gästrikland, och sjönamnet Yklaren, som
förr måste ha lytt Yklir. Och även stammen
okl-torde ha syftat på att vattnet brukat svälla över
sina bräddar.

En liten översikt över flod- och ånamnens b
e-tydelser visar stor överensstämmelse med
förhållandena vid sjönamnen. Man må med där (s.
91 f.) uppställda grupper jämföra följande, i
motsvarande ordning nämnda vattendragsnamn: Lagan
(s. 97); Storån; Krokan, Hornbora ’den
"hornbärande", med krökar försedda’ (efter ån heter
bebyggelsen Hornborga, med förvanskande
ombildning); Svartån, Gröne å (grön genom växtlighet),
Håle bäck (innehåller det fornsv. adj. hol ’ihålig,
djupt nedskuren’), Holkebäckcn, Ljusnan; Sir san
’syrsan’ (s. 97), Uman (s. 98), Liudha (s. 99).
Rotna (s. 99). I det bekanta Dunkehallar vid
Jönköping ingår ett likaledes ljudbetecknande ånamn
Dunka (eller Dunk-ä, med ordet å som slutled).
I fråga om rinnande vatten tränga sig vattnets
buller eller "läte", och överhuvud egenheter i vattnets
rörelse, ännu mer på den vakne iakttagaren än i
fråga om sjöar. Man har fäst sig vid, att icke
blott i Norden utan även hos andra folk ett
vattendrag helt enkelt kan vara direkt uppkallat efter
ett djur eller en fågel, och man tänker sig att det
är vattnets läte som därvid framkallat en
jämförelse; om en å t. ex. heter Uggla, Humla eller Öxna
(av stammen i Oxe) — ett sådant ånamn har dröjt
sig kvar t. ex. i gårdnamnet Öxna i Tunge härad,
Bohuslän —, så kan en sådan benämningsgrund
ligga bakom, även där vinn finna den långsökt.
Utan vidare sentera vi däremot innebörden i namn
som Viskan (s. 97), Lidan, Säva (s. 97), Groda
(s. 99). Andra egenskaper ha framkallat namnen

100

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free