- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
114

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - B. Bebyggelsenamn - 1. Större bebyggda områden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att även eljest tingsplatsens namn kan bli häradets,
är nästan självklart, och det visas av namn som
Gullberg i Östergötland, vilka icke samtidigt äro
sockennamn. På "berget" har tinget hållits. Eller
en religiös centralpunkt kan ge häradet namn,
såsom vid Ulleråker och Torsåker i Uppland (jfr s.
129). I en hel del fall kan man emellertid se, att
häradsnamnet åsyftar en för visst syfte gjord
indelning; det gäller t. ex. om de västgötska och
dalsländska namnen på -bo (Vadsbo) och väl de
uppsvenska på -hunda (-unda): Åsunda, Ragunda
m. fi., ty denna stam hund- har visats äldst
innebära en kvantitativ bestämning. Slutligen finnas
troligen fall, där en enda person blivit namngivare;
hit ha förts Sevede härad i Kalmar län (kanske på
osäker grund) och Guthæs bo, ett äldre namn på
Göinge härad.

Det är alltså främst som bygdenamn som
namn som de nämnda Mark, Fjäre, Ydre
intressera. Detta slags namn äro hos oss föga
undersökta. De föra också forskaren tillbaka till en
avlägsen urtid, och han måste därför ofta se sig
om efter språkliga anknytningspunkter i
främmande språk för att överhuvud komma till något —
likväl ofta osäkert — tolkningsförslag. Därtill
kommer den svårigheten, att man ofta icke kan
fastställa vad som varit den ifrågavarande bygdens
kärna, som just framkallat namnet och vars
terrängförhållanden m. m. borde läggas till grund för
tydningen. — Mark betyder ’gränsskog, utmark,
skog’. Att Fjäre är ett urgammalt namn, framgår
därav, att det —- såsom Fr. Läffler visat — måste
vara denna bygds invånare som redan hos Jordanes
på 500-talet kallas Fervir. Fjäre är enligt den
vanliga tydningen samma ord som isl. fjara, da.
fjære ’land som vid lågvatten är ovan vattnet, men

114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaort/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free