- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
119

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - B. Bebyggelsenamn - 2. Bebyggelsenamn i egentligare mening - a. Sekundära bebyggelsenamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gelsenamn. Och törhända är det riktigt att
översätta ordet med ’plats där någon "stannat" eller
slagit sig ned, boplats’. Därmed skulle det
stämma väl, att förleden nästan alltid är ett
personnamn, t. ex. Skråmsta (innehåller Skrume,
Skro-mej, Agnestad. Någon annan rimligare tydning av
sta(d) är i varje fall icke given; såsom sådan kan
jag nämligen icke uppfatta v. Friesens förslag att
översätta det med ’ställning av något slag’, ty den
egenheten att förevarande ortnamn i äldre
urkunder så ofta visa plural form (-stadha, dativ
-sta-dhumj, vilket varit ett skäl för den föreslagna
tydningen, kan nog förklaras på annat sätt, utan att
betydelsen ’enskild persons boningsort’ blir orimlig.
I det följande räknas det alltså med, att detta är
innebörden i stad i bya- och gårdnamn. Men det
bör ju sägas, att ordet icke direkt behöver
vittna om själva bebyggelsens (hustomtens)
första läge, och att sålunda namnen på -stad, då
detta skall utrönas för äldre tider, redan av det skälet
få begagnas med större försiktighet än t. ex.
namnen på -by och -torp.

a. Sekundära bebyggelsenamn.

Säkerligen kunna även andra namn än de nyss
diskuterade påvisas, där tvekan kan råda om de
böra föras hit eller till följande grupp. Men vi
måste här överhuvud begränsa oss till vissa
förhärskande eller eljest intressanta namntyper. Yi
peka därför blott i förbigående på de från början
rent naturbetecknande gårdnamnen på -bergfaj,
-ås, -kulla, -backa, -dal(a), -lunda, -slätt, -sjö, -å,
-bäck, -vik, -ö, -näs o. s. v.

Bland de helt visst mycket gamla namn varmed
vi här få att göra, märkas namnen på -lösa. Det

119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free