- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
121

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - B. Bebyggelsenamn - 2. Bebyggelsenamn i egentligare mening - a. Sekundära bebyggelsenamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

got slag från nämnda trakter. Detta gäller
tydligen främst de få -lösa i Halland, i det inre av
Värend (t. ex. SkäggelösaJ, på Öland och i
Kalmartrakten (Igelösa m. fi.) — trots det typen
saknas i Blekinge. Men säkerligen gäller det också de
västgötska -lösa, även de vid Vänern belägna (t.
ex. Örslösa), och i andra hand troligen de
nordsmåländska och östgötska, som visa en tydlig
orientering åt Vätterbygden. Det torde slutligen
vara skäl att även se de vida fåtaligare uppsvenska
-lösa såsom utlöpare från söder och sydväst, även
om vi eljest skola finna anledning att icke utan
vidare sammanslå dem med de danska och götiska
(se s. 154). Sådana uppsvenska -lösa äro, utom
det nämnda Gumlösa, St. Mellösa och Sickelsjö i
Närke (Siklösa 1473), Sallösa och Skinnlösa i
Södermanland, Räf slösa och Älvlösa i Uppland. Även
på Gottland finnas ortnamn på -lans, -lausa o. d.
som böra sammanhållas med våra /ö^a-namn,
närmast säkerligen med de uppsvenska.

En mycket uppmärksammad namngrupp äro
namnen på -vin. Ordets grundbetydelse kan ej
direkt åtkommas, i senare språk har det betytt
’gräsrik äng o. d.’, och med den betydelsen är det
väl vi ha att göra. Förleden är aldrig, så vitt man
hittills funnit, personnamn, däremot stundom
gudanamn (se nedan och s. 129). — Av lekmannen måste
vin-namnen bli förbisedda på den grund att de, i
likhet med namnen på -hem (s. 116), äro
oigenkännliga i den nutida namnformen: det v- som
börjar slutleden är nästan genomgående bortfallet, i
har blivit e, -n har ibland försvunnit m. m. Det
måste alltså i väsentlig mån bli fornformernas
vittnesbörd som få avgöra med vilken rätt vin-namn
kan antagas; men till detta får, utom dialektuttalet,
läggas övervägandet av vad som ur geografisk svn-

121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free