Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - B. Bebyggelsenamn - 2. Bebyggelsenamn i egentligare mening - a. Sekundära bebyggelsenamn - b. Primära bebyggelsenamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra hithörande namntyper, vilkas geografiska
spridning är av intresse att studera för förståendet
av kulturvägar bygderna emellan, äro -kumla —
uppsvenskt med spridning åt sydväst —, -måla,
-målen, som träffas i Blekinge, Småland och
sydligaste Östergötland. Måle har sannolikt betytt
’avmätt jordområde’. Om ock själva ordet intet
sägeir om bebyggelse, befinna vi oss här — liksom
väl vid -ryd o. s. v. och -rum — i
verkligheten åtminstone vid gränsen mot nästa avdelning.
Ty i äldre tider bosatte man sig nog oftast på den
nya mark man odlade upp. Därför kom måle snart
att betyda ’torp’.
b. Primära bebyggelsenamn.
Den s. 118 f. diskuterade typen på -sta(d) är i
vårt land synnerligen talrik. Den hör främst
hemma på de stora slätterna i Svealandskapen,
Östergötland och Skåne, men saknas ej heller i Västra
Sverige eller Norrlands kustbygder. Exempel kap
läsaren därför lätt själv ur egen erfarenhet
framskaffa.
Otvetydigt bebyggelsebetecknande är by. Även
dithörande namn äro oerhört vanliga. Men de böra
ej alla likställas. Detta har ovan s. 34 f. närmare
utretts. Där har också pekats på vissa etnografiska
spörsmål som sammanhänga med spridningen av
de b-naran vilkas förled är personnamn. I dessa
senare får väl by åtminstone i allmänhet anses
betyda ’gård’, ty det var nog mera sällan som en
ensam man ägde en hel by i nutida mening. Det
kan tillfogas, att förleden också kan vara ett
per-sonbetecknande namn i pluralis, t. ex. ett
"ättenamn"; sådana -by äro de uppländska Forkarby,
1291 skrivet Førikarlaby, d. v. s. ’de vid "Föret"
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
