- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
131

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Olika slag av ortnamn. Tolkning av valda namn - Tillägg om kultiska eller mytiska namn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

land (Nelhammar i Tjust, 1631 skrivet
Nällham-mar) samt i Jämtland: Norderön vid Frösön skrevs
1438 Ncerdrö.

Huruvida Balder verkligen åtnjutit dyrkan, har
varit mycket omdisputerat — om denna guds
ursprung och väsen står alltjämt strid bland de lärde.
Ett eller annat norskt ortnamn synes dock visa att
så varit fallet. Och för Sverige torde det vara
svårt att undkomma det vittnesbörd som lämnas av
tre namn i Tjust, nämligen Ballersberg, ett nu
försvunnet Baldershammar, som nämnes 1544 (helt
nära det nyss nämnda Nelhammar), och Balder
s-rum, det sista i och för sig minst bevisande.

Av gudinnor är Fröja redan nämnd. Om Frigg,
Odins maka i den isländska gudaläran, vittna blott
två västgötska Friggeråker och ett något osäkert
fornsv. Friggiærhof.

Något säkert intvg om att guden Tyr, den
en-hänte krigsguden enligt Eddan, skulle ha dyrkats
i Sverige finnes icke (jfr s. 111). Om disernas
dyrkan tala däremot namn som nämnts s. 42. —
Från mer omdebatterade exempel på gudanamn i
ortnamn bortses här.

Det tycks ju vara mycket magra upplysningar
om heden kult i Sverige som på denna väg vinnas.
De metoder man nyttjat för att med utgångspunkt
i ortnamn söka nå fram till en något konkretare
uppfattning ha s. 40 exemplifierats.

Man bör ej ensidigt syssla med sådana kultnamn
som vittna om bestämda gudagestalter. Av sådana
namn som direkt ånge sig som helig plats men ha
förled av annat slag, kunna nämnas Götala vid
Skara — platsen för "alla gälars ting" —, där
slutleden utgör ett tidigt utdött ord al (got. allis)
med betydelsen ’helgedom’, och Göta-vi med
väsentligen samma innebörd. Med detta sista kan jäm-

131

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free