- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
135

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äldsta bevarade ortnamn, torde vi heller ej gripa
miste. Men därmed äro vi ännu ej berättigade att
hänföra dem till stenåldern.

De ojämförligt flesta ortnamnen ha i alla tider
blott ägt intresse för, och därför nyttjats av, en
enskild bygds invånare. Därför är det en lokal
kontinuitet som vi kräva, för att vi skola kunna
tro på ett allmännare bevarande av de äldsta
ortnamnen. — Gent emot tron på en sådan har på
senare år förts fram en teori som man kan kalla
avfolkningsteorin. Man påstår, att ungefär vid
övergången mellan brons- och järnålder en snabb
och så pass avsevärd klimatförsämring inträtt i
Norden, att en betydande del av den fasta
befolkningen drivits att söka sig boplatser i sydligare
trakter. Grundvalen för denna av norrmannen
Blytt (redan 1876) framställda och av svensken
Sernander utformade teori utgöres av iakttagelser
i lagerföljden i våra torvmossar. Denna företer en
skarp gräns mellan ett undre skikt, som avspeglar
ett milt och torrt klimats vegetation, och ett
omedelbart ovanpå vilande, som röjer ett kallt och
fuktigt klimat. Bevisningen förefaller stark, så vitt
den ej sakkunnige vågar döma. Också ha
åtskilliga arkeologer ställt sig förstående mot denna
uppfattning, därför att den av dem ansetts förklara
den fyndfattigdom som konstaterats i åtskilliga
bygder just vid den ifrågavarande tiden. Denna
skulle vara ett direkt intyg om "avfolkning" eller
åtminstone stark utflyttning. Sernander har själv
dragit sådana slutsatser.

Å andra sidan ha allt flera betänkligheter
uttalats gentemot dessa slutsatser rörande bebyggelsen.
Kritiken har kommit både från geologiskt och
arkeologiskt håll. Geologen prof. Högbom, som i
diskussionen infört både naturvetenskapliga och ar-

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free