- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
138

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång i norra Uppland. Och åtminstone i södra
Norges kusttrakter anses sammanhangets
obrutenhet omisskänneligt. — I övrigt skall jag anföra ett
par exempel från Bohuslän. Föreningen av namnet
Disåsen i Brastads socken på Stångenäset och
förekomsten av hällristningar vid foten av åsen är av
intresse därför att såväl diserna som
hällristningarna torde ha haft med fruktbarheten att skaffa.
(Namnet Disåsen behöver naturligtvis ej
härröra från samma tid som ristningarnas tillkomst;
det vore snarast ett senare vittnesbörd om bergets
urgamla, icke glömda betydelse för kulten.)
På Otterön i norra Bohuslän har det ännu in i
senaste tid varit sed att efter hemkomsten från
begravningar i Tanums kyrka åt den avlidne resa
upp ett stenkummel högst uppe på höjden med
utsikt över havet. Något skäl därtill utom gammal
sed har ej uppgivits. Här måste väl vara fråga
om ett arv från den tid då de verkliga
gravarna förlades däruppe på bergen; dessa gravar ha
fortlevat som "kenotafier" (tomgravar). Och i
denna ort var väl den åsyftade tiden
bronsåldern; redan under äldre järnålder anlades det
väldiga gravfältet vid Greby på fastlandet alldeles
mitt emot Otterön. Andra indicier på lokal
kult-tradition tiderna igenom ha nyligen framdragits
från Östergötland och Skåne.

I själva verket börja sådana exempel nu framstå
som något mer än indicier. Namnforskaren har
då skäl att se sig om inom områden som ligga
honom närmare. Om inom en storbygd ett större
antal av de mest betydande och därför utan tvivel
i regel äldsta byarna äga sina särskilda
förhistoriska gravfält, så bör man väl äga en viss rätt att
säga: antingen har ett namnbyte genomgående skett
i byarnas namn, eller bör man bland de levande

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free