- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
139

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

byanamnen anträffa ett antal som åtminstone äro
samtida med bygravfältets anläggning. Det förra
är icke sannolikt där vi kunna eliminera
avfolkningsteorin; alltså skulle det senare gälla. Värdet
av denna slutsats för bestämmandet av de allra
äldsta ortnamnens ålder förringas emellertid
väsentligt genom det högst ledsamma arkeologiska
faktum, att bygravfält före järnåldern blott
undantagsvis träffas; och även järnålderns gravfält
tillhörde under äldre tid åtminstone flerstädes mera
än en ensam by. Under stenåldern uppförde man
dels — huvudsakligen i södra och västra Sverige
— stora stenkammargravar, som tydligen icke
voro knutna till någon enskild (nutida) bebyggelse,
dels oansenliga, ej ovan jord utmärkta gravar; och
under bronsåldern var det i många trakter icke sed
att förlägga gravarna till bostädernas omedelbara
närhet, i vilket fall man ej heller här kan direkt
sammanställa bv och gravfält, ännu mindre b
y-n a m n och tidsperiod. Men då man från visst
håll sagt, att det från en divergens mellan den
arkeologiskt — detta måste förnämligast betyda:
genom fasta fornminnen — betygade
stenåldersbygden och den nutida huvudbygden tvärtom direkt
kan slutas till att ingen förbindelse dem emellan
förefinnes, så är en sådan slutsats, efter det som
nyss sagts, utan stödjande specialfakta förhastad.
Man får då ock vara försiktig med att sluta, att
i sådana fall den nutida bygdens äldsta namn och
namntyper måste vara senare. — Det bör å
andra sidan framhållas, att bygder finnas, som visa
talrika minnen från fast bygd före järnåldern men
likväl inga namntvper som med någon rimlighet
kunna föras tillbaka så långt. Detta gäller t. ex.
i Bohuslän Högdal i norr och troligen Tjörn,
kanske även Gottland. Här har man då att räkna med

139

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free