- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
142

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

har dock motsatsen mellan olika åsikter mer än
behövligt skärpts genom bristande klarhet i
formuleringen av vad det gäller.

Det är nämligen tydligt, att stenålderns
bebyggelse endast då direkt angår spörsmålet om våra
nu levande by- och gårdnamns ålder, om man vill
till stenåldern förlägga uppkomsten av primära
bebyggelsenamn. Men detta har ingen forskare gjort,
åtminstone icke med berått mod. Det är sant, att
man stundom underlåtit att göra klar distinktion;
man har nog ibland talat om t. ex. gårdnamnen på
-lösa eller -vin såsom förmodade "stenåldersnamn"
utan att särskilt framhålla, att namnens
hänförande till stenåldern ingalunda behöver innebära att
den ifrågavarande bebyggelsen föres tillbaka
till denna tid. Ty lösa och vin äro från början
naturbeteckningar. Gumlösa och Gäs-vini (yngre
Gäsene) kunna ha levat århundraden som naturnamn,
innan de gåvo namn åt på platsen anlagda
bebyggelser. Ett direkt exempel på ett fall av denna art ha
vi efter allt att döma i det uppländska swt-nam.net
Torsne i Alunda. Byn uppträder först vid slutet
av 1300-talet och har blott 2 mantal. Namnet är
såsom bebyggelsenamn sent. — I fråga
om -hem har ovan (s. 116) visats, att även detta
blott delvis torde böra räknas som primärt
bebvg-gelsebetecknande. Och med avseende på -lev är
saken osäker (s. 117). Frågas då, vilka primära
bebyggelsenamn som av forskarna tillmätts den
högsta åldern, blir svaret: -sta och -by. Men ingen
ens av de forskare, som äro böjda att tro på
mycket hög ålder för en del ortnamn, har med någon
av dessa typer velat gå bakom bronsåldern.
— Vissa forskare äro angelägna att betona, att vi
inte ha skäl att föra den nutida bebyggelsen längre
tillbaka än till början av järnåldern. (Skälen torde

142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaort/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free