- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
148

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

niska namn som Strandfen), Havändan tillkommit
senast vid tiden något före Kr. föd. Då det kan
anses säkert, att dessa namn i ålder alldeles icke
kunna mäta sig med vissa andra, låt vara icke i
samma bvgd företrädda, skulle vi med dessa senare
komma åtminstone till en mycket tidig del av
järnåldern; ja, det bleve beträffande vissa av dem, t.
ex. de äldsta på -hem, sannolikt icke för djärvt att
med ledning av dessa beräkningar gissa på
bronsåldern. Emellertid kunna de något äldre
landhöjningskurvorna för dessa trakter, de uppsvenska
såväl som de finländska, inte anses som definitiva.
— Ju fler säkra nivåkartor vi få, desto säkrare
dateringar bör också namnforskaren kunna ge av
vissa slags namn, om ock ej på annat sätt än att
tillkomsttiden innestänges inom vissa gränser.
Menen felkälla finnes även vid de pålitligaste
nivåkartor: gårdar och byar kunna ha flyttats efter den
vikande kusten, och då kunna gård namnen ha
följt med. Men det är åtminstone icke till att göra
namnen för gamla som man frestas genom
förbiseende av detta.

Studiet av vissa sjöars "överstjälpning", och av
förflyttningar i deras avlopp, är ock av betydelse
för ortnamnskronologin; men dessa företeelser
synas i regeln vara mera speciellt betingade än
kustlinjens förskjutningar, och därför svårare att
tidfästa och bringa i större sammanhang.

I nära samband med det nu berörda hjälpmedlet
stå topografiska terrängstudier.
Det är här fråga om de medel som
naturforskningen bjuder att rekonstruera de yttre villkoren för
tidig bosättning i de skilda orterna. Vi kunna säga
att vi någotsånär känna vad det var som drog
denna bosättning till sig, och vilka naturliga vägar den
helst följde. Men vi måste skilja på de allra äld-

148

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free