- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
150

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och vid vår utformning i enskildheter av denna
uppfattning, stödjas vi av därmed samstämmande
iakttagelser från andra forskningsområden.

De stora byarna äro i allmänhet ■— där inga
omvälvningar inträffat -—• de äldsta. Särskilt kan
man våga bygga därpå, om man ställer in byarna
och deras ägoförhållanden i
historisk-ka-meralistisk belysning, om man
alltså till grund lägger hemmans- och skattetalet i de
äldsta skattelängderna, "räntorna" och
jordeböckerna. Åtminstone i Sverige ha vi ock en del
gamla boskapslängder. Denna metod har införts
av dansken Johannes Steenstrup 1894 för Danmark.
Det visade sig, att de största, alltså de förmodligen
äldsta byarnas namn ofta voro bildade med vissa
bestämda slutleder, nämligen -löv, -lösa, -inge, -by
eller -stad, medan i andra rummet kom t. ex. -torp
och i ett ännu senare -hult och -röd. Denna
ordning har naturligtvis till en början ej giltighet
utanför de undersökta delarna av Danmark. Skall
den det få, måste en liknande undersökning föregå
för andra bygder. Dock kan det ju visa sig, att
en tillämpning på försök av Steenstrups resultater
för sådana bygder, där dessa samma namntyper
träffas, leder till slutsatser som te sig sannolika
om de jämföras med vad som i dessa samma
bygder fås fram på andra vägar, t. ex. den
geologisktopografiska eller den arkeologiska (se nedan). Och
detta kan i själva verket påstås i fråga om flera
svenska bygder, där tillämpningsförsök gjorts.
Dock gäller det icke i den grad eller med den
säkerhet, att det inbjuder till kritiklös kopiering av
Steenstrups resultater på ytterligare andra håll.
—- Lantmäterihandlingarnas värde har redan
framhållits (s. 80). De avge material även till
bebyggelsehistorien. Ägofigurerna medge ibland

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free