- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
152

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t. ex., sluta på -lösa (Hangelösa, Hassellösa,
Örs-lösa, V ättlösa), -vin (Händene, Här ene), -hem
(Gerum, Marum, Skälvum, Stenum o. s. v.).

Vi dröja slutligen vid den redan mer flyktigt
berörda positiva hjälp arkeologin kan ge till
ortnamnens datering. Denna hjälp är mycket
anlitad, och man torde snarast ha gjort sig litet för
stora förväntningar därom. I alla händelser kunna
säkra resultat av samarbetet blott vinnas genom
synnerligen ingående detaljforskningar.
Naturligtvis har det sin stora betydelse att av
fornforskningen få klart besked om var den äldsta bygden
i varje landsdel är att söka. Men om denna också
går tillbaka till Stenåldern, är det därför ej sagt att
de då skapade namnen ha motsvarigheter ens bland
de äldsta nutida inom den orten. Ty de kunna ju
samtliga vara försvunna, även utan att något
verkligt brott på traditionen förefinnes. Detta kan även
gälla namnen på den yngre stenålderns
bebyggelser; vi känna åtminstone ännu ej dessa
bebyggelsers art (jag åsyftar härvid icke själva
bostadens konstruktion), och måste därför räkna
med att senare omläggningar skett, varvid
platsförskjutningar ofta böra ha medfört namnbyte. Ännu
ha vi i alla händelser icke blottat några
"stenåldersbyar",1 och gravarna och de lösa fynden ge oss
intet direkt intyg om dessas läge (jfr s. 139). — Men
om nu en viss bynamnstyp skulle befinnas vara helt
bunden vid det under stenåldern bebyggda området,
och alltså ej gå därutanför? Något sådant har man
velat göra gällande för -lösa i vissa bygder. I
sådana fall synes det tänkbart, att man kan komma

1 Själva denna term. vars begagnande förutsätter en viss
uppfattning angående stenåldersbebyggelsens natur (i
slättbygder), nyttjas av en sådan kännare på området som
Sigurd Erixon.

152

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free