- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
153

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att — med hjälp av andra åldersmärken — få fram
sannolikhet att namntypen åtminstone till
väsentlig del tillhör stenåldern; men detta betyder i intet
aktuellt fall, att också de bebyggelser som
namnen sekundärt beteckna gå tillbaka till denna
tid (s. 142).

Med avseende på bronsåldern kan arkeologin
komma att lämna mer direkt dateringshjälp. Först
här synes det vara utsikt till att enskilda bevarade
bebyggelser skola kunna hänföras till viss period
— genom hällristningar och kanske offerfynd av
märkligare art (jag tänker t. ex. på fyndet från
Härnevi prästgård i västra Uppland), kanske också
genom bostadsrester. Särskilt om namntypers och
hällristningars utbredning skulle visa sig gå hand
i hand, bör det då vara hopp även om att kunna

konstatera bronsålders namn.

*



Det är genom begagnande av samtliga de nu
anbefallda medlen, i den mån de äro tillämpliga, som
de äldre ortnamnens ungefärliga datering kan bli
möjlig. Till god del ha dessa vägar redan beträtts,
och vi skola ta en kort överblick över forskningens
nuvarande ståndpunkt, med beaktande av mer
betydande divergenser.

Först kunna namntyperna ordnas i två grupper:
den primära och den sekundära bosättningens.
I. Den primära bosättningen:
-lösa (s. 119). Om typen till någon del tillhör
stenåldern, måste jag nu anse mycket ovisst. Ett
tillkommet faktum är, att man i Danmark funnit
lösa-navcm som alltjämt äro rent naturbetecknande.
Vissa forskare, t. ex. J. Sahlgren, tyckas överhuvud
ej med -lösa vilja gå bakom äldre järnålder, men

153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:52:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaort/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free