- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
158

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Huru gamla äro våra ortnamn? Deras vittnesbörd om bebyggelsens gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a b’ s o 1 u t a tidsbestämningar avhålla vi oss tills
vidare. ■—- Det är dylika undersökningar, och ännu
mycket allsidigare, som borde upptagas även i våra
storbygder. Ett mönsterexempel finnes redan: S.
Erixons historik över Skultunatraktens bebyggelse.
Men visserligen lär oss denna, att vi ännu även med
de noggrannaste och allsidigaste metoder icke
kommit till några absoluta dateringar. Om vi kunna
hoppas nå längre, kan det blott ske sedan många
bygder av besläktad karaktär undersökts på detta
sätt.

Vi ha funnit, att samma namntyper träffas i
många bygder, ofta med stora avstånd emellan.
Det bör alltid övervägas, om inte likheten då kan
vara en tillfällighet, d. v. s. grundad blott i
likartade förutsättningar på skilda håll. Den nutida
folkminnesforskningen har lärt oss att räkna med
sådant, där man förr utan tillräckliga skäl såg
sammanhang. Måhända utgör förekomsten av
typen personnamn + -by såväl i öster (särskilt
Uppland och Finland) som i väster (se s. 35) ett
exempel på sådan mer tillfällig likhet. — I de flesta fall
torde dock en likhet inom de ledande namntyperna
i Norden bero på verkligt sammanhang, särskilt då
utbredningsområdet icke är splittrat. Men då
gäller det att välja mellan de tvenne möjligheterna:
att namntvpen spritt sig på grund av k u 11 u
r-förbindelser, eller att det skett på grund av
en verklig folkförflyttning. Arkeologin
bör nu ha lärt oss, att man bör ha starka skäl att
åberopa innan man stannar vid den senare
förklaringen. Ett fall där sådana skäl föreligga,
synes emellertid vara förekomsten av typen
personnamn + -by på södra Öland (s. 35). Inte ens där
en grupp av enskilda, helt lika bildade namn
uppträder på två håll, kan man vara viss om att det

158

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free