Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människoföda och kreatursfoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manniskof öda och
kreatursfoder
Så snart man tar till surrogat, blir vegetarismen mer
eller mindre krånglig, mer eller mindre snedvriden.
Vad angår rävarnas, tigrarnas, hyenornas m. fi.
rovdjurs föda, köttet, lämnar jag det ur räkningen här,
eftersom det behandlas på andra ställen i denna bok.
De vanligaste surrogaten äro ägg och mjölk.
Ägget är hårdsmält och mindre lämpligt som föda
på grund av sin höga äggvitehalt. Många människor
ha botats för nervositet endast genom att utesluta
ägg ur sin diet. Gamla äro de rent giftiga. Man
kan sällan använda sina pengar sämre än på
gamla ägg.
Mjölken är kalvens mat. Den är hårdsmält och
och för äggviterik. Hur dumt att betala pengar
fölen överflödande äggvitemassa, som man ej kan
tillgodogöra sig, utan blott har besvär och obehag av
att bortforsla! Liksom äggätandet kräver
bibehållandet av det smutsiga hönshuset, kräver
mjölkkonsu-meringen bibehållandet av den dyngiga ladugården,
tuberkulosen, kalvslaktandet o. s. v.
Erkännas måste dock, att ägg och mjölk äro vida
att föredraga framför kött, enär de ej innehålla köttets
giftämnen. Och förtäras de råa, ha de ej berövats
sin vitaminhalt.
När vi komma till övriga surrogat, blir
näringsfrågan ännu mer invecklad.
Näst mjölken och ägget, utgöra rotfrukterna de
vanligaste surrogaten.
En särställning därvidlag intar potatisen på grund
av dess höga stärkelsehalt — den hör ju t- o. m. ej
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
