Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes utan är en religionsfilosofisk tendensskrift af en
alldeles okänd författare. Talet om »den enfödde» är således
på sin höjd en religionsfilosofisk spekulation, som
alls icke utgör någon borgen för, att saken är ett faktum.
Låt oss fortsätta: »aflad af den helige Ande, född
af jungfru Maria» — är det fakta? Och huru vet jag
det? Herr Stave torde känna, att mycket »sansade» teologiska
vetenskapsmän anse dessa punkter för symboliska
framställningar af vackra idéer men icke såsom några
fakta. Att de stödja sig på Matteus och Lukas, betyder
ingenting. Matteusevangeliet är enligt Holtzmann och
andra bibelkritiker »en från flere håll hämtad skrift»,
och Lukasevangeliets författare är enligt samma källa
»en för oss obekant man, till födseln sannolikt hedning
likasom Lukas». Att den faktiska verkligheten af Kristi
lekamliga uppståndelse också bestrides på »fullt vetenskapliga
grunder» af personer, som prof. Stave från sin
ståndpunkt visserligen icke skall våga att kalla »ytterlighetsmänniskor
» eller mindre »sansade» kritici, som
»icke respektera fakta», det känner Stave lika väl som
jag. Detsamma gäller i ännu högre grad Kristi nedstigande
till dödsriket och himmelsfärd, som väl icke hafva
något rum i den moderna vetenskapen annorlunda än
såsom vackra sagor till omklädnad af höga idéer. Betraktar
man bibeln så som prof. Stave, så har man också
mycket grundade vetenskapliga skäl att förneka deras
verklighet. Återkomsten till domen har naturligtvis ännu
icke inträffat och kan således ieke visas vara ett faktum.
Dess framtida förverkligande, annorledes än i rent andlig
mening, bestrides också på otvifvelaktigt vetenskapliga grunder
af vetenskapsmän fullt lika sansade som prof. Stave.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
